Djur och natur i fornnordisk mytologi
•
«Enoksen förmedlar åtskilliga fascinerande myter och traditioner som på senare tid blivit bortglömda i Sverige.» Svenska Dagbladet
Vinden och åskan, vintern och sommaren, dagen och natten är exempel på naturfenomen som våra förfäder funderade över. Svaren på frågorna hämtade de ur sin tro på gudar, övernaturliga varelser och jorden som ett levande väsen.
Djur och natur i fornnordisk mytologi beskriver hur forntida nordbor förklarade sin värld. Vi får till exempel veta att natten och dagen styrdes av två gudar, att Loke låg bakom jordskalven och att den mäktiga Nordan-vinden styrdes av en jätte i en örns skepnad. Våra berg, skogar och sjöar skapades av en urjätte och de första människorna uppstod ur trädstammar. För första gången i modern tid beskrivs också det årliga kretsloppet som inkluderar solstånd och dagjämningar och hur dygnet delades in.
Lars Magnar Enoksen går tillbaka till de ursprungliga källorna: den äldre och yngre Eddan, landskapslagar och fornisländska sagor. Han ger här en översiktlig bild av hur den forntida människan såg på djur och natur, men också på de många mytiska och spännande gestalterna som Midgårdsormen, korparna Hugin och Munin och den sällsamma
•
Djur samt natur inom fornnordisk mytologi - h&#;ftad, Svenska,
«Enoksen överför åtskilliga fascinerande myter samt traditioner liksom på senare tid blivit bortglömda inom Sverige.»Svenska Dagbladet
Vinden och åskan, vintern samt sommaren, dagen och natten är modell på naturfenomen som våra förfäder funderade över. Svaren på frågorna hämtade dem ur sin tro vid gudar, övernaturliga varelser samt jorden såsom ett levande väsen.
Djur samt natur inom fornnordisk sagor beskriver hur forntida nordbor förklarade sin värld. oss får mot exempel känna till att natten och dagen styrdes från två gudar, att Loke låg på baksidan jordskalven samt att den mäktiga Nordan-vinden styrdes från en jätte i enstaka örns skepnad. Våra kulle, skogar samt sjöar skapades av enstaka urjätte samt de inledande människorna uppstod ur stammar av träd. För inledande gången inom modern period beskrivs även det årliga kretsloppet liksom inkluderar solstånd och dagjämningar och hur dygnet delades in.
Lars Magnar Enoksen går tillbaka mot de ursprungliga källorna: den äldre samt yngre Eddan, landskapslagar samt fornisländska sagor. Han ger här enstaka översiktlig foto av hur den forntida människan såg på vilt och natur, men även på dem många mytiska
•
Mytologi
Slår man på ordet mytologi i en uppslagsbok får man en förklaring i stil med ”sammanfattning av ett folks eller en religions gudasagor”. Gudasagor är en bra synonym, men inte heltäckande då mytologi även inrymmer sådant som fantasiskapade djurvarelser samt mytbildningar som inte rör överjordiska varelser. Mytologi kan därför mer övergripande ses som läran om myterna hos en kultur.
Ordet myt är av grekiskt ursprung och betyder "berättelse" eller "skildring". Det rör sig om berättelser som ofta innehåller symboler och som närmar sig sagan. Det sagobetonade draget fick ordet efter att historikern Herodotos skildrat kriget mellan grekerna och perserna utan att kunna säkerställa alla fakta. Han valde medvetet att inkludera sådant som kunde vara uppdiktat.
Man bör å andra sidan skilja mellan saga och myt. Medan en saga för det mesta avser en fiktiv berättelse brukar en myt vila på en sägen, något som fått förankring i folktron och som kan ha en viktig kulturell funktion. En myt saknar dock bevis. Till exempel anses berättelsen om det trojanska kriget vara en myt då den saknar grund för att vara en faktabeskrivning av historien. D