Karl xi skånska kriget
•
Slaget vid Halmstad () – Den svenska kontringen som vände krigslyckan
Slaget vid Halmstad, som ägde rum den 17 augusti under det skånska kriget (–), var en dramatisk sammandrabbning mellan svenska och danska styrkor. Denna kamp fick en avgörande betydelse för krigets utveckling, eftersom Sverige lyckades besegra en anfallande dansk armé som hotade att återerövra de nyligen förlorade Skånelandskapen. På slagfältet vid Fyllebro strax utanför Halmstad ställdes två unga kungar och deras arméer mot varandra, där Karl XI (endast 20 år gammal) å ena sidan och den danske kungen Christian V å den andra kämpade om kontrollen i södra Sverige. Utgången av detta slag lade inte bara grunden för fortsättningen av skånska kriget, utan visade också på Karl XI:s potential som militär befälhavare och på Sveriges förmåga att försvara sina vinster från tidigare fredsavtal.
I denna artikel ska vi utforska bakgrunden till slaget, hur själva sammandrabbningen förlöpte och vilka konsekvenser striden fick för de inblandade parterna. Vi ska även titta närmare på hur Slaget vid Halmstad kommit att påverka bilden av den unge Karl XI och det svenska försvarets förmåga under talets andra hälft. Artikeln • K var bara fyra år gammal vid faderns bortgång. I mars hyllades han som kung av ständerna som samlats i Gbg. Det ankom närmast på modern att ta hand om hans uppfostran. Hon var praktiskt anlagd och hade inte några större intellektuella intressen. Man har beskyllt henne för att ha klemat bort sonen — han var enda barnet — och sökt skona honom från att anstränga sig i studierna. Han hade en bräcklig hälsa under uppväxtåren och hon sökte därför främst ägna sig åt hans fysiska utveckling. • Skånska kriget var en krig – som stod mellan Danmark-Norge, Brandenburg samt Sverige. Kriget ägde främst rum vid skånsk, halländsk och bohuslänsk mark, samt i norra Tyskland. Kriget orsakades från det svenska ingripandet inom det fransk-nederländska kriget. landet hade allierat sig tillsammans med Frankrike mot flera europeiska länder. Förenade Nederländerna, såsom angreps från Frankrike, sökte hjälp ifrån Danmark-Norge. Efter viss tveksamhet inledde monark Kristian V en invasion av Skåneland år , medan dem svenska trupperna var upptagna med en fälttåg mot Brandenburg. Invasionen av Skåne anknöts tillsammans en norsk front kallat Gyldenløvefejden, vilket tvingade dem svenska försvararna att bekämpa ett tvåfrontskrig utöver sina konflikter inom det tysk-romerska riket. detta danska målet var för att återerövra Skåneland som överlåtits till land i freden i Roskilde, efter Karl X Gustavs danska konflikt. Danskarna gjorde inledande vinster under sitt fälttåg, likt dock senare stoppades från kung Karl XI:s motoffensiv. Kriget ägde ingen bestämd segrare; den svenska flottan förlorade mot sjöss samt den danska armén besegrades i Skåne av svenskarna, som inom sin tur besegrades från Brandenburg. Kriget och stridi
Biografi
På sin dödsbädd hade Karl X Gustav utsett sin sekreterare Emund Gripenhielm till K:s lärare. Gripenhielm, som tidigare varit professor i historia i Uppsala, var en lärd och språkkunnig man, och det rådde ett gott förhållande mellan lärare och elev. Till K:s guvernör utsåg änkedrottningen riksrådet Krister Horn, en krutstänkt officer, som var okunnig och allmänt olämplig för denna uppgift.
När K var sju år gammal, utarbetade hovkanslern Mattias Biörenklou en instruktion för Gripenhielm, som syftade till att ge K en lärd och allsidig uppfostran. Den välmenande instruktionen kunde tyvärr aldrig efterlevas. Av de rapporter som Gripenhielm avgav till förmyndarna framgick klart att K hade ett Skånska kriget