Jättebläckfisk dokumentär
•
Bläckfiskar
Bläckfiskar (Cephalopoda, "huvudfoting"), tidigare även sjöpolyper (jämför tyska: Seepolypen, Meerpolypen),[1][2][3][4][5] är en klass inom blötdjuren. Bläckfiskar lever ett uteslutande marint liv och kännetecknas av en bilateral kroppssymmetri, ett stort huvud och en uppsättning muskulösa, sugkoppsförsedda bläckfiskarmar eller tentakler. Trivialnamnet "bläckfisk" refererar till djurets förmåga att spruta bläck. Studiet av bläckfiskar är en gren inom malakologi.
De tidigaste bläckfiskarna man känner till är miljoner år gamla fossil, det vill säga från senare delen av kambrium. Bläckfiskar dominerade världshaven under perioden ordovicium, i form av primitiva fyrgälade bläckfiskar. Klassen omfattar idag de två, endast avlägset besläktade underklasserna tvågälade bläckfiskar, som i princip omfattar alla bläckfiskar med mjuk kropp; och systergruppen fyrgälade bläckfiskar som vanligen har ett yttre skal som skydd. Det finns omkring identifierade idag levande arter och en mängd kända utdöda. Två viktiga utdöda taxa är ammoniter (Ammonoidea) och (Belemnoidea).
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Det finns över idag levande kända arter av b
•
Jättebläckfisk-boom i världshaven
Världens största mollusk, jättebläckfisken (släkte: Architeuthis), har genom århundraden varit en zoologisk fascination och verkat som en påminnelse om att vi fortfarande vet förhållandevis lite om vad som döljer sig i världshaven. Mycket lite är känt om jättebläckfisken annat än att den kan bli minst 13 meter lång och är en predator som livnärar sig på fisk och andra bläckfiskar. Släktet förekommer i alla stora oceaner men på stora djup vilket gör iakttagelser av dem är ytterst sällsynta. Fram tills den 7 januari () hade ingen människa sett en jättebläckfisk i dess naturliga miljö och all kunskap om varelsen var härledd från strandade och/eller döende exemplar. Sedan denna betydelsefulla observation har forskarnas intresse fått nytt liv och vi kommer allt närmare en förståelse av detta fantastiska djur.
Släktet Architeuthis är dåligt kartlagt och ses ibland uppdelat i skilda åtta arter, utspridda över världen. Men genom en nyligen utförd DNA-analys har man nu kommit ett steg närmare att förstå släktets fylogeni (hypotes om släktskap). Biologen Thomas Gilbert från naturhistoriska muséet i Köpenhamn ville utreda dynamiken i de tills
•
Fråga en Biolog
Finns det något svenskt namn på bläckfiskarten Enteroctopus dofleini?
Såvitt jag vet finns inget vedertaget svenskt namn vid Enteroctopus dofleini, men såväl ”åttaarmad jättebläckfisk” som ”stor stillahavsbläckfisk” figurerar på internet.
Släktet Enteroctopus har nyligen genomgått taxonomiska revisioner baserat vid studier från djurens arvsmassa (DNA-studier), samt det verkar som för att det finns flera arter i släktet av vad vi tidigare vetat angående. När nya arter identifieras baserat vid skillnader inom DNA, utan tydliga skillnader i morfologiska kännetecken, talar vi ofta om ”kryptiska arter”. liknande finns detta gott angående, i djurvärlden inte minimalt bland insekter och andra ryggradslösa varelse.
&#; Andreas Nord