Hur lever lämmeln på
•
Fjällräv – kalfjällets lilla rovdjur är beroende av hjälp
SVENSKA SYMBOLARTER: Om det i framtiden går bra för fjällräven i Norden så går det troligen även bra för hela fjällvärlden. Vi människor har orsakat att den nu troligen är beroende av oss för att överleva.
Annons
• Alla artiklar i serien Svenska symbolarter.
Fjällviddernas lilla rovdjur lever där trädgränsen har passerats. De gräver sina stora lyor på kalfjället och lever hela sina liv i våra kallaste områden, ofta på minst meters höjd.
I norra delen av jordklotet går dock den globala uppvärmningen dubbelt så snabbt som på andra platser i världen enligt mätningar från NASA. Det innebär att fjällvärlden är i förändring. Våra glaciärer smälter och växtligheten ändras. De senaste åren har fjällbjörkskogen exempelvis nått meter upp längs sluttningen vid fjället Njuollá i Abisko och den största förändringen har skett de senaste 50 åren i takt med att temperaturen fortsätter att höjas. Om 80 år förväntas temperaturförhållanden i fjällen ha förskjutits ytterligare meter uppåt. I långsam takt håller fjällvärlden på att växa igen och kalfjällets arter får allt mindre yta att leva på. Om vi inte lyckas
•
Fjällämmel
Fjällämmel (Lemmus lemmus) är en art i gnagarfamiljenCricetidae. Fjällämmeln förekommer i Fennoskandia och är enda ryggradsdjuret som med säkerhet är endemisk för regionen.[2] I sitt utbredningsområde är den en mycket vanligt förekommande art. Den lever främst på tundra och i fjällen, helst i närheten av vatten. Födan för vuxna består främst av gräs, starr och mossa. De är aktiva hela dygnet och alternerar mellan perioder av vila och aktivitet.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Fjällämmeln förekommer vanligen i öppna fjällområden, men kan även påträffas i björk- och videskog i Norge, på Kolahalvön samt nordligare delar av både Finland och Sverige.[3] Utbredningsområdets östgräns är Vita havet.[2] Dess sydgräns fluktuerar beroende på populationsförändringar. Under så kallade lämmelår är utbredningsområdet betydligt större.[3] I Sverige förekommer den vanligtvis ner till norra Dalarna, främst i fjälltrakterna, och under vintern eller vid markanta populationsökningar även i lägre regioner.[4]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Fjällämmeln är 12–15 centimeter lång; pälsen är gulaktig på undersidan samt rödbrun på sidorna och bakkrop
•
Sibirisk lämmel
Sibirisk lämmel (Lemmus sibiricus) är enstaka gnagare inom underfamiljen sorkar.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Den sibiriska lämmeln har brunaktig päls vilket är mer ljus på buksidan. Vuxna varelse har enstaka rödaktig fläck vid svansroten. Kroppen existerar kort samt kraftig tillsammans trubbig näsa, små ögon och öron (de sistnämnda täcks helt av pälsen) och enstaka mycket små svans. Längden är mellan 13 samt 18 cm, vikten mellan 45 samt g. Hanen är något större än honan.[2]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Lämmeln finns vid tundran inom norra Sibirien från Vita havet mot Kolyma, samt på öarna utanför kusten.[1] Den närbesläktade arten brun lämmel, likt ibland räknas som ett underart, finns i Alaska och norra Kanada[3]
Beteende
[redigera | redigera wikitext]Den sibiriska lämmeln lever solitärt och hävdar revir utom under parningstiden. Den lever främst inom gångar grävda under jorden eller inom snötäcket.[2] dem kan vandra omkring, dock deltar ej i några massvandringar vilket fjällämmeln.[3]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Lämmeln lever främst på färska eller frusna gräs, halvgräs och mossor (utom vitmossor). På sommaren, om marken på tundran är till våt, livnär de