Järnväg linköping västervik

Norsholm–Västervik–Hultsfreds Järnvägar AB (NVHJ AB) bildades år genom en sammanslagning av Hultsfred–Westerviks Jernvägsaktiebolag (HWJ), Norsholm–Bersbo järnväg och Västervik–Åtvidaberg–Bersbo järnväg. Senare tillkom också Vimmerby–Spångenäs järnväg och Vimmerby–Ydre järnväg. Företaget förstatligades och blev en del av Statens Järnvägar (SJ) år

Bandelen Åtvidaberg - Västervik breddades från spårvidd mm till normalspår ( mm) och ingår sedan dess i Tjustbanan.^[1] Bandelen Norsholm - Åtvidaberg blev nedlagd samma år.^[2]

Sträckan Hultsfred - Västervik blev på talet en del av den smalspåriga banan Växjö-Hultsfred-Västervik, som drevs i SJ:s regi till (persontrafiken nedlagd ).

Höversbytunneln

Höversbytunneln var den enda tunneln på det smalspåriga järnvägsnätet i Östergötland och byggdes av Norsholm–Bersbo järnväg. Senare övergick ägande och drift till NVHJ.

NVHJ hade även en tunnel längs sin Smålandsdel, mellan Storsjö och Blidstena på nuvarande Tjustbanan, men taket till denna togs bort på talet i samband med breddningen till normalspår och utökningen av lastprofil. Idag återstår en berg

•

Stångådalsbanan sträcker sig från Linköping till Kalmar. Vid Bjärka – Säby delar sig banan mot Västervik, den delen kallas Tjustbanan. Just nu pågår flera parallella uppdrag samt utredningar kopplat till banorna. Alla dessa uppdrag samt utredningar är viktiga pusselbitar för för att skapa en robust järnvägssystem i Sverige. 

Nationell utredning kring Stångådals- samt Tjustbanans funktion för regional utveckling

I juni fastställde regeringen den nationella planen för transportinfrastrukturen – I samband med detta fick Trafikverket uppdraget för att genomföra en flertal olika utredningar. Målsättningen med utredningsarbetet är för att eventuella åtgärder ska behärska övervägas inför kommande planrevidering.

En av dessa utredningar handlar om Stångådals- och Tjustbanans funktion för regional tillväxt. Syftet är att utreda och analysera transportinfrastrukturen inom stort, inom sydöstra landet, där infrastrukturens betydelse samt funktion för regional tillväxt och regionförstoring är nödvändig

•

Tjustbanan

Tjustbanan är en &#;km lång järnväg mellan Linköping och Västervik via Åtvidaberg. Järnvägen är normalspårig (&#;mm spårvidd) och ej elektrifierad. Sträckan närmast Västervik, från Jenny och österut, är ett treskensspår som tillåter tåg på smalspårbanan (&#;mm) från Hultsfred att färdas på samma bana.

Benämningen Tjustbanan började användas på talet. Delen Linköping - Bjärka-Säby i Linköpings kommun delas med Stångådalsbanan.

Sveriges första biogasdrivna tåg kördes på Tjustbanan.^[2]

Tjustbanans framtid är en viktig fråga för regionen i termer av regionförstoring och möjlighet till stärkt arbetsmarknad genom förbättrade pendlingsmöjligheter.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Större delen av Tjustbanan består av banvallen till Västervik–Åtvidaberg–Bersbo Järnväg som byggdes med mm smalspår år Denna bana breddades till normalspår

Trafik

[redigera | redigera wikitext]

De stationer/hållplatser som trafikeras med persontåg är Linköping C, Tannefors (vissa avgångar), Basthagen (vissa avgångar), Åtvidaberg, Falerum, Överums bruk, Gamleby, Tjustskolan (vissa avgångar) och Västervik. Persontrafiken på Tjustbanan och Stångådalsbanan sköts sedan 12 de