Grå orm med gult huvud
•
Se skillnad på snok och huggorm
Har du en farlig giftorm på tomten eller bara en vanlig och ofarlig snok? Vi listar de 10 lättaste sätten att se skillnad på ormarna i sverige.
Har du en farlig giftorm på tomten eller bara en vanlig och ofarlig snok? I många lägen är det viktigt att kunna ta reda på vilken orm du har att göra med - men det är inte alltid så lätt. Det som komplicerar artbestämning är att ormarna kan variera väldigt mycket i attribut, vilket leder till svårigheter om man bara ser till enstaka attribut. Exempelvis kan huggormar varierar i färg, från ljusbrun till nästan helt svart. De har oftast det karaktäristiska sicksack-bandet längs ryggen i en mörkare teckning men det finns även individer som helt saknar sicksack-bandet.
Gå inte på myten om huggormen
En vanlig myt är att huggormar inte kan simma, och att om du därför ser en simmande orm kan vara säker på att det inte är huggorm. Det stämmer inte alls - huggormar är utomordentliga simmare och klättrare. Huggormar
•
Huggorm
- Denna artikel avhandlar djurarten Vipera berus, för övriga huggormar se familjen huggormar.
Huggorm (Vipera berus) är en art inom familjenhuggormar och som förekommer över stora delar av palearktis.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Merparten huggormar är runt 60&#;cm långa. Huggormshanen blir oftast inte längre än 65&#;cm lång och honan ca 10&#;cm längre. Enstaka exemplar om cirka centimeter är kända.[2] Huggormens pupill är svart och vertikal, likt kattens, till skillnad från snokens runda. Området runt pupillen varierar från rödfärgad till bärnstensliknande.
Huggormen har oftast relativt ljus grundfärg, ofta ljusbrun, med ett mörkt sicksack-band längs ryggen. Det finns också helsvarta, melanistiska individer. Ärftligheten är inte helt klarlagd, men fler hanar än honor är helsvarta[källa&#;behövs] eller har andra färgvarianter som ljusare grundfärg eller silvergrå till ljust gråblå.[3] Det finns även normalfärgade former som saknar sicksackbandet. Nästan alla huggormar föds "normalfärgade", men en del blir mörkare med åren.
Det förekommer också en rödbrun form som i regel är honor och dessa kallas ibland för äspingar. Äve
•
Snok
- För musikgruppen, titta Snook
Snok (Natrix natrix), kallas även vattensnok eller vanlig snok, existerar en ormart vanlig ovan stora delar av Europa. Grundfärgen varierar vanligen ifrån gröngrå mot brun. Oftast har snoken små mörka prickar längs ryggen, samt nästan samtliga individer äger vita alternativt gula fläckar på vardera sida från nacken. titta dock underarten gotlandssnoken nedan. Snoken existerar inte giftig och uppträder inte våldsamt mot människor annat än i trängda lägen.
Färgen kan variera betydligt mellan individer, ifrån grå mot svart, ovan brunt samt grönaktigt, dock snoken kunna vanligtvis kännas igen vid det ljusa mönstret vid nacken. Även kroppslängden varierar, hannarna runt 80 cm och honorna lite längre[2]. Även upp till 2 meter långa individer äger påträffats, dock inte inom Sverige. Honorna är längre och grövre än hanarna.
Förr äger snoken använts som att födas av människan. Idag betraktas den ej som hotad av Internationella naturvårdsunionen, dock lokalt existerar en sektion underarter samt populationer utrotningshotade. Den existerar föremål på grund av skyddsåtgärder inom vissa länder, särskilt inom Europa, var snoken skyddas av Bern-konventionen.