Debatt förortssvenska
•
Förortssvenska – ett språklig resurs
Artig och motiverad gymnasieelev vid prestigeskola inom Stockholms innerstad. Beskrivningen låter ej som stereotypen av »ungdom som pratar förortssvenska«. Just detta lockar forskaren Rickard Jonsson.
– Nu existerar det dags att titta på dem framgångsrika ungdomarna samt se hur de använder den språkliga stil som är förknippad med invandrarungdom i förorten. Hittills har vetenskapsman mest studerat de som misslyckas, säger Rickard Jonsson docent vid Barn- samt ungdoms vetenskapliga institutionen på Stockholms universitet.
I fokus för Rickard Jonssons forskningsprojekt, som Forte finansierar, står flerspråkiga elever med höga betyg vilket reser mot gymnasieutbildningar i Stockholms innerstad. Naturvetarklassen som han just nu följer beskrivs från lärarna såsom en drömklass – trevlig samt studiemotiverad. Cirka 10 från de 30 eleverna har invandrarbakgrund och pendlar in till skolan från Stockholms yttre förorter. Rickard Jonsson lyssnar, spelar in och utvärderar ungdomarna för för att ta reda på hur de »gör identitet« när de använder språket.
– Genom för att använda ett viss språklig stil berättar vi vilka oss är. samtliga anpassar sitt språk efter situation och då vi fullfölja det blir
•
Ung svenska klingar stolt
På tunnelbanan på väg mot Stockholmsförorten sitter två tjejer som har mycket att berätta för varandra. Varje gång de tar till orda tilltalar de varandra med bror.
”Lyssna bror, jag hade alla rätt på matteprovet!”
– Det är ett manligt begrepp som har vidgats till att innefatta kvinnor, ett exempel på ett
klassiskt övertagande, säger Karin Senter, doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet.
Karin Senter följer i sitt avhandlingsarbete en grupp tjejer på gymnasiet i en flerspråkig förort till Stockholm.
– Bror förekommer allt mer i förortsslangen, både mellan tjejer och killar.
Ordet bror signalerar att man har gedigna band. Ordet mannen fyller samma funktion – även det används könsneutralt.
Vissa forskare har sett på ungdomsspråk som en lekfull fortsättning på barnspråk, som framför allt ger upphov till nya ord och uttryck. I och med att ”rinkebysvenska” uppmärksammades bland ungdomarna i Stockholms västra förorter i slutet på talet, hamnade förortsslangen i fokus.
I dag är mer än var tredje invånare i Stockholm född utanför Sverige, eller har åtminstone en förälder som är det. Flerspråkiga miljöer finns också i Göteborg och Malm
•
&#;Sluta stigmatisera förortssvenska!&#;
Det är djup ovärdigt att vissa ska bli orättvist behandlade av makthavare och samhället om deras språk associerar med ”utländskt”. Många politiker säger att alla medborgare har samma demokratiska fri- och rättigheter, men det gäller inte svenskar med utländsk bakgrund.
Förortssvenskan är identitetsmarkör för många och full med kreativa ord, roliga sammansättningar och förvrängningar. Jag anser att förortssvenskan leker med språket på ett sätt som borde lyftas fram som något kreativt och utvecklande. Det är en rikedom att kunna tala många språk och på så sätt bidrar förortssvenskan till att berika det svenska språket som annars skulle stagnera.
i ska kunna nå våra mål oavsett bakgrund, kön, religion eller ordval
Annons:Annons:
Många påstår att Sverige är ett av världens mest jämlika länder och vi har en idé om att alla har samma möjligheter att ta del av det offentliga. Vi ska kunna nå våra mål oavsett vår bakgrund, kön, religion eller vårt ordval. Om förortssvenskan inte accepteras och istället diskrimineras i det offentliga rummet, är det många som sorteras bort. I riksdagen, i TV och radio, i skolan, och på mång